Just nu syns ett mönster hos de flesta som jag umgås med. Vi är lite vilsna i själen. Dåtid, nutid, framtid. Japp, det är precis där jag befinner mig snart- vid vägskälet i mitt liv. Det är jag som dramatiserar det hela, jag vet. Men just nu när min sambo befinner sig i något av en liten svacka blir det hela lite mer tydligt. Vad vill vi med våra liv? Måste man ens veta det?
Jag passar på de svåra frågorna och går över till något lite mer greppbart..
Hörde en spontan reaktion ute i vårsolen idag. Ca 25-30 polisbilar (=en hel boulevard full!) ven förbi med blåljus och sirener. En spanjorska utbryter:
Treinta coche (30 polisbilar??) Que cogno, Zarkozy?!
Vad jag trodde mig kunna urskilja ur det hela, Zarkozy, vilket nöt?? Kan bara instämma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar