En liten tanke slog mig ute på min springtur ikväll:
Det är inte längre så kallt att man plågas av att vistas utomhus. Än bättre, de hemlösa som gatorna kantas av har börjat röra på sig igen. Deras kamp på liv och död har börjat bli en mindre ihärdig plåga. Om man ska glädjas så är det för deras skull. Även om jag själv leende promenerar gatorna ner och konstaterar att den där exotiska doften har börjat dyka upp igen, en söt frisk bris av utlandet. Snart kommer den att finnas som en fin doftnot i bakgrunden utan att man längre lägger märke till den. Märkligt det där med anpassning. Hur som helst, jag har haft en helt underbart lagom perfekt dag. Inget speciellt har hänt, bara ren och skär glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar