Perfektion saknar grund i verkligheten

Ett litet bildspel för att upplysa er om min senaste helg i kulturstaden:

[Utställningen Dysfashionable Paris/Berlin]

-tillsammans med min italienska vän Maria

-När kära ägodelar blir till konst, den tyckte vi om!

-Efteråt, en paus med varm choklad i högsta klass!!

Julstämningen börjar infinna sig i Paris...

Clichéerna växer på träd i Paris. Oh yes!

Min date igårkväll:

-Ett mindre kaos uppstod då jag satt på tåget när jag skulle
svara på hans meddelande "blir kl 8 bra?" [crédit épuisé!] Merde! Fick vänta i
långa köer för att ladda på mobben. Kunde lika gärna ha varit en urusel ursäkt!
Vilken bra start på en rendez-vous!!

- vi åt på sushi-restaurang, och som en äkta fransman bjöd
han på kalaset, Ja tack :)

- författare som jobbar i utskottet hos regeringen, inte illa
som meriter. Inte för att det är allt som räknas. Lägg till charm och etikett;
et voilà!

...men som jag anser med "perfekta dejter", det är något som saknas. Vare sig man inte är tillräckligt nervös, eller om motparten är otroligt slipad inom dating-området, så sa det inte "klick". För att jag ska klara av en date på ett normalt sätt, som i detta fall, så krävs en gnutta o-intresse. Hjälp! Kalla det för en social akilleshäl.

Men heltokigt var det inte. Fortsättning följer på denna!