Dagar att minnas

Emilia: "Tycker du att det är mycket
flugor här?"

Nicki: "Ja, fast de jobbar för mig"

(Egentlig version Nicki: "Ja, fast de
är bara ovanför mig!")

Marais med sin falafel. Fête de la musique med sitt folkvimmel. Ett fransk café med sitt goda kaffe. En buss med sin fina utsikt. En nattvandring med sina trötta ben. Ett natthak med sitt goda fyllekäk. En sommarkväll med sin underbara ljumma vind. En Pont des Arts med sin läckra picknick. En bar med sin coola inredning. Vi hann med hur mycket som helst. Och snart ses vi i Stockholm igen!

Nicki - javisst!

Hon är här! Det är Fête de la Musique idag! Lägesrapport: vi har det göööött

Restaurang, långpromenader, upptäcktsfärder. Jag gillar't! Ikväll alltså.. skön musik och bra stämning. YES!

Två världar

Klev precis ur en taxi, hemma och nöjd. Nej, det var inte fest ikväll- jag satt barnvakt. Och eftersom det blev sent ikväll, så beslöt den snälla familjen sig för att skicka hem mig med taxin de precis hade åkt. Man tackar och tar emot under småtimmarna! Betalat och klart, härlig resa genom stan. Och på radio spelades såklart "The winner takes it all" Abba- mitt nya soundtrack..

Man kan till exempel gå på Prix de Diane..

En otroligt vacker dag vid galoppbanorna i Chantilly tillsammans med Catherine och Sandra. Vackra damer klädda i hattar av alla dess slag, stiliga herrar och pigga hästar. Oh le cheval! Det var värst vad fort det gick! Vi hann med ett photo shoot med finfina hattar på hjässan, slottsrunda och picknick i gröngräset. En knapp timma från Paris, där kan man minsann uppleva något unikt!

Galleri Pascal - hem ljuva hem

Regniga memoarer

Fönstret står på glänt. Jag hör regnets pärlsymfoni - vackert och rogivande. Den här dagen är en sån dag som får en att komma ihåg det enkla men otroligt värdefulla i ens vardag. Faktum är att har man varit sjuk en längre tid så tvingas man att gå ner i varv, sänka sina krav, andas och återvända till sig själv och sin egen tid. Lägg till en härlig semester i sommar-Sverige så har du funnit sinnesro. Aldrig förr har jag uppskattat egen tid så!

Det var tänkt att jag skulle jobba idag vid 12.30, så jag tog mig en promenad imorse. Senare, väl framme vid operan (närmaste station till jobbet) får jag ett samtal att jag inte behöver rycka in på min lediga dag. Hade det varit en månad tidigare hade jag studsat av frustration. Nu ryckte jag på axlarna, drog på smilbanden och insåg att kusten var klar för en härlig rundtur i min vackra pärla till stad.

Promenad från Operan alltså, via Etienne Marcel och turistområdena kring Les Halles. Jag gjorde något som jag inte gjort sedan jag var ny i Paris. Jag satte mig på en bänk i en av stadens parker, och läste en bok. Lite sol på lilla Emilia och hennes dag var gjord. Satte mig vid Hôtel de Ville vid fontänen och njöt lite till. Insåg till min förvåning att jag satt på just den platsen där jag hade suttit sex månader tidigare med det nyfunna kompisgänget och firat helgens intåg. Helt klart tid för själslig återkoppling.

Rosanna ska vara bortrest i nästan 2 veckor. När hon kommer tillbaks börjar sista etappen på min resa; sommar i staden. Nicki och Helena ska hedra mig med sin närvaro. Jag ser inte hur det skulle kunna bli en trisst sista vistelse.

Med ordet "memoarer" ville jag förbereda dig på ett långt inlägg. Detta försiggår alltså i mitt huvud i dessa tider.

Tillbaks med minnen och hopp

9 timmar! Exakt så lång tid tar det från dörr till dörr. Jag är mör men glad. Hemma i Paris igen. Hoppade precis ur duschen och ska ut på stan för en mega-falafel tillsammans med Rosanna. Catch-up-dags! Det ryktas att falafeln är stans godaste! Medan jag smälter maten ska jag minnas tillbaks på den tid som jag spenderat hemma de senaste 11 dagarna. Helt fantastískt! Sverige är väl ändå för fint på sommaren!