I väntan på min sambo

En del väntar hela sitt liv på denna händelse. Jag har endast 24 timmar kvar. Snart kommer jag att ha ständigt sällskap i ur och i skur. Mysmiddagar, hemmafester, powerwalks i gott sällskap, en axel att gråta mot (ska väl inte bli nödvändigt)! Frida, snart är du här!

Idag blev det en utflykt till Bois de Boulogne (Boulogne-skogen) Ett av Paris största friluftsområden. Catherine och jag tog med oss picknick och tog oss en sväng på 1,5 h ute i friska luften. Solsken och vårkänsla. Den medhavda provianten intogs visserligen i skydd från kylan inne på Dauphine-universitetet alldeles intill, med där fanns även tillgång till kaffemaskin och toaletter så man kunde inte annat är känna tacksamhet. Det märks att luften inte är densamma i Paris! Numera blir jag som syre-förgiftad av en heldag i naturen. Trött? Otroligt! En kaffe på det och jag är redo för kvällens restaurangbesök. Ett glas eller två på det för att fira helgen? Mja, kanske det :)

Ny ålder, nya tider

22 barre! Yes. Då var man ännu klokare då!

Jag firade min födelsedag på en av Cojeans restauranger, där jag blev drillad med service-tekniker hela dagen. Helt ok faktiskt, riktigt rolig coach, och härliga kollegor. Man är trots allt slut i huvudet efter 8 h utbildning på franska. Mer eller mindre zombifierad gick jag på restaurang med mina govänner här i Paris. Elva stycken blev vi, och som alltid, en blandad kompott av nationaliteter :) Jag kvicknade till och hade den bästa födelsedagen på länge. Ettårsjubileum för min ankomst till Frankrike också!

Idag var andra dagen på jobbet. Tidig morgon, massa nya ansikten, snurriga arbetsuppgifter även om det mesta är bekant. Funderar starkt på att se mig om efter annat, även om personalen är helcool. Är det meriter eller ännu fler bundisar jag vill ha nu?

Inväntar Frida. Ha det!

Återhämtning

En tuff 7-dagarsperiod. Två slut-tentor, två sena utgångar (hemgång vid 6-tiden), jobbsökande och planering. På måndag börjar alltså allvaret. Tills dess ska jag njuta av det lilla lugna. Tog en springtur i "jardin des plantes" här intill- vilken härlig vårdag. Parken är dessutom som gjord för mina hälsosamma nycker! Har kommit underfund med att badmössan (ja, den är strikt obligatorisk i Frankrikes alla badhus!!) inte skrämmer mig längre. En härligt ful accessoar i vardagen. Och så har jag äntligen fårr rasta mina rangliga skridsko-ben! Jag slår ett slag för välbefinnandet!

"Je pensais que vous venez du province!"

Just nu är en period av omställning. Mitt gamla nya liv möter mitt nya nya liv. Skolan är slut, finito, och jag måste börja jobba så smått igen. På språk-fronten går det strålande! Folk här börjar få för sig att jag är från en annan stad i Frankrike, istället för utlänning (Parisare är för övrigt lite insnöade vad gäller lands-kunskaperna). Men jag får ta det som en komplimang, och se upp i fortsättningen för den delen. Folk kan ju tro att jag är en fransyska som saknar hyfs och sociala koder. Hehe. Nejdå, så illa är det nog inte.

Alla prov avklarade med råge, och en del vänner redan hemflugna. Om en månad eller två kommer Paris vara som en ny stad. Det är bara att förbereda sig. Såsmåning om hittar nog jag och Frida vårt nya koncept i livet- tillsammans.

Och så var den där vinden där

En solig fin eftermiddag. Jag var som man säger, bakisnöjd och sugen på frisk luft. Det blev en långpromenad i vårlika Paris. Sannerligen, ungefär som en ljummen vårdag i mars. Och den där vinden som jag alltid blir så upprymd av. En ljum vind med doft av nybakat bröd och grönska. Jag blir så lycklig, även om jag är lite ensam just nu.

Börjar komma in i vardagen nu

Det har varit en period av ovisshet. Omtumlande. Nostalgiskt. Jag vet inte riktigt vem jag är, vad jag gör här eller hur det är tänkt att det ska bli. Man behöver inte veta sånt, men hittills har mycket energi gått åt till att fundera. Läget är detta att jag troligtvis har ett jobb. Inte heltid, inget jag helst vill syssla med - café/restaurang- men man får se det goda i situationen, som alltid. Det ska nog lösa sig till det bättre snart. Skolan rullar i vart fall på som vanligt. Men så var det ju dags att ge upp det livet för ett tag. Märkligt. Vad gör jag nu då? Många åker hem, och jag tappar åter lite av min kontext i Paris. Trots allt har vi inga fasta punkter när vi reser, kanske är det just det jag söker och vill åt- det vaga lite "ofasta" det vill säga.

Så kan det gå när man dejtar en fransman

En middag i all enkelhet, lagad av mig själv! Kunde inte bli mer ickeavancerat! Och så kommer han med finaste blommorna :) Synd bara att jag inte hann ordna en tre-rätters! Och inte fanns det ost på menyn heller! Rena rama kulturkrocken. Men mysigt blev det. Jag får helt enkelt börja lära mig de "hemska" koderna som fransmän följer. Vad är väl inte en blombukett!

Vilken debut!

Då har man äntrat den franska arbetsmarknaden på riktigt då! Vilket skämt! Första anställningsintervjun imorse, Deeday, låter lovande. Vackra klädkollektioner, lockande arbetsuppgifter, en riktig charmör till chef. Ja varför inte? Jag ska svara på detta kortfattat! Om någon ber dig berätta om dina erfarenheter, då gör du det! Och vad gjorde jag? Jo, jag glömde bort att ta upp det som redan står i mitt CV. Det är menat att vara en presentation av högsta kvalitet framför chefen. Jag glömde ALLT! Jag säger det gott folk; om jag händelsevis mot alla odds skulle få denna tjänst, då är det fanimej inte på grund av min förmåga att representera!! DÅ kan jag skatta mig lycklig med min charm eller vad det nu annars skulle vara som ger mig det här drömjobbet! Tack och hej!

GottNyttÅr: Ny lägenhet, nya visioner!

Det kunde inte ha gått smidigare. Efter en underbar visit där hemma i vinterlandet bland alla vänner, kraschlandade jag i Bois-Colombes för att raffsa ihop mina ägodelar i väskorna inför flytten. Samma kväll anlände Helena till Charles de Gaulle. Här skulle äventyras!

Redan första dagen, efter en sista natt i mitt gamla hak, åkte vi till stadsdelen där jag skulle bo för att träffa den nya hyresvärden, och för första gången se Lägenheten! Vi flyttade över alla saker redan samma kväll. Snabba och effektiva ryck! Nu är jag installerad och redo för min kommande vardag!

Det blev en nyårsmiddag med några klasskamrater och Helena i den nya lyan. Festen efteråt hittade vi inte riktigt. Det blev barhäng. Men så har väl aldrig nyår varit ett vinnande koncept! Hur som spenderade vi en helt underbar vecka i Paris innan Helena åkte hem till kära Sverige. Ensam blev jag kvar i stan. Inte förrän idag fick jag träffa mitt vanliga umgänge. Ensam ensam. Nu känns allt bra igen. Tomheten finns, men man får blicka framåt. En vacker vårdag kommer hon tillbaks för att besöka mig och min sambo Frida :)

Nu råder tenta-tider, och redan har jag hittat ett sätt att undvika plugget. Typiskt! För att summera dagen: ute på en morgonjoggingtur i kylan, en lugn morgon i hemmet, grammatik och fonetik i några timmar, promenad hem med vän, blev bjuden på fika av min otroligt gulliga granne och hennes föräldrar. Där har vi en blivande kontakt, vänskap till och med. Kan man ha mer tur? Jag bara undrar.